Hur förädlar man växter
•
Förädling av pelargoner och andra växter
En av de mest spännande saker man som växtälskare kan göra är att själv korsa fram nya sorter med nytt utseende och nya egenskaper hos sin favoritväxt. Förutom att det är roligt är det också en väldigt billig hobby, men man får inte vara otålig. När det gäller pelargoner tar det ungefär 10 månader, och ofta betydligt längre tid innan man kan börja se resultatet av sitt arbete.
Korsning Fallen Angel x Emma Game. Visar hur de två plantornas egenskaper har blandats.
För den riktigt ambitiöse kan ett eftertraktat resultat dröja många år, men på vägen har man garanterat väldigt roligt tack vare de delresultat som uppstår längs vägen.
Pelargoner är ett släkte som innehåller arter och sorter med mycket varierande utseenden och är därför en tacksam växt att jobba med i detta avseende.
Det finns mycket att säga om hybridisering. Kunskap om hur olika egenskaper ärvs mellan generationer är naturligtvis bra att ha kol
•
Växtförädling
Växtförädling är motsvarigheten till avel vad gäller växter. Människan har sysslat med växtförädling sedan urminnes tider, genom att välja ut exemplar med önskade egenskaper och föröka dessa. Idag används även genteknik i växtförädling, vilket är en ibland kritiserad metod.
Traditionell växtförädling
[redigera | redigera wikitext]Under historiens gång har människan förbättrat odlingsgrödorna genom urval. Man har tagit utsäde från de plantor som gett bäst skörd. Vid varje ny växtgeneration sker en omkombination av arvsanlag vid bildandet av könsceller. Arvsanlagen består av mindre bitar som kallas gener. Byggstenarna i gener – »kvävebaser«, som förkortas A, T, G, C, är lika för olika organismer: människor, djur, mikroorganismer och växter. Genom urval och traditionell växtförädling har utsädet ständigt ändrats och genuppsättningen i växterna förbättras under historiens gång.
Mål för förädlingsarbetet
[redigera | redigera wikitext]Vid igångsättning av ett
•
Ny skrift om genmodifierade växter och växtförädling
Hur går det till när man förädlar växter och hur kan man använda sig av olika former av växtförädling med hjälp av genteknik för att lösa framtidens problem? Det är några av de frågor som författarna till skriften Vetenskapen säger –om genmodifierade växter försöker besvara. Skriften är framtagen av en expertgrupp bestående av ett antal ledamöter vid Vetenskapsakademien och några externa experter inom området. En av skribenterna, Torbjörn Fagerström, professor emeritus vid Lunds universitet, poängterar att vi står inför stora utmaningar framöver.
– Vi har en situation i dag där all odlingsbar jord i världen i princip redan är uppodlad, och det lilla som finns kvar vill vi helst inte odla upp av olika anledningar. Det innebär att vi måste öka produktiviteten på befintlig jordbruksmark samtidigt som jordbruket måste vara hållbart. Det är en gigantisk utmaning som vi inte kommer att klara utan vetenskapens hjälp, säger han.