Hur skapas snöstormar
•
Snö
- För andra betydelser, se Snö (olika betydelser).
- Uppslagsordet ”Snöfall” leder hit. För den norska julkalendern från 2016, se Snöfall (TV-serie). För den svenska konstnären och författaren, se Lo Snöfall.
Snö
Snö är nederbörd i form av iskristaller, enstaka eller sammanfogade, som faller från ett moln[1] men kan även referera till snö, som ligger på marken. Snöfall betecknar specifikt nederbörden och snötäcke betecknar snö på marken. Snö som virvlar upp från marken av tillräckligt kraftig och byigvind kallas snödrev. Snö är vanligast på vintern, men kan förekomma andra årstider om temperaturen medger detta, till exempel i subarktiska områden eller områden på hög höjd. De nedfallande iskristallerna kallas snöstjärnor och i de fall de klumpas ihop blir d
•
Snökanoner och snödrev
Snökanoner är ett väderfenomen som ger mycket stora snömängder på väldigt kort tid. Det uppstår när kall luft från öst kommer ut över Östersjön när havet fortfarande är relativt varmt. Temperaturskillnaden får stora mängder vatten att avdunsta och bilda moln, som nästan omedelbart ger ifrån sig snöfall. När snöbyarna träffar svenska kusten förstärks de ytterligare och snön kan vräka ner. Väderfenomenet har fått sitt namn av att det på satellitbilder ser ut som att det står en stor snökanon ute på havet och sprutar in snö över land.
Snökanoner är vanligast längs Svealands Östersjökust och kan medföra mycket stora snömängder. I december 1998 kom det till exempel 1,5 meter snö i och kring Gävle.
Snödrev innebär att stark vind driver ut snö på vägen. Både snökanoner och snödrev innebär nedsatt sikt och kan ge stora trafiksvårigheter. Trafikverket har aktuell trafikinformation.
Isstormar
Isstormar är stora mängder underkylt regn som bildar ett tjockt isla
•
Snö
Snö i riklig mängd kan skapa stora problem i trafiken och orsaka skador på byggnader, ledningar och träd. Problemen brukar förvärras i samband med kraftig vind och om snön är blöt och tung.
Mängden vatten som binds i snötäcket under vintern och sedan smälter under våren påverkar avrinningen i våra vattendrag under olika årstider. Mest påtagligt är detta vissa år när ett omfattande snötäcke hastigt smälter och skapar en besvärlig vårflod.
Ett snötäcke kan också innebära möjligheter till rekreation i form av exempelvis skidåkning. Julen är kanske den tid på året när förväntan på snö är allra störst. Ett tjockt och varaktigt snötäcke kan även skapa möjligheter till transporter i väglöst land.
Snötäckets varaktighet
I dalgångar i de nordligaste fjälltrakterna bildas normalt det första snötäcket i början av oktober. På högfjället sker detta redan i september. Närmast hav och större sjöar är temperaturen förhållandevis hög under hösten och förvintern, varför kusttrakterna som r