Hur går en kedjereaktion
•
Senast uppdaterad: 2024-06-10
Kärnkraftverk använder rörelseenergi i upphettad vattenånga för att producera el. Värmen för att koka vatten skapas genom fission.
Fission kallas den process där man klyver en atomkärna, vilket frigör stora mängder energi.
I Sverige finns det sex aktiva kärnkraftsreaktorer fördelat på tre kärnkraftverk. År 2022 producerade dessa 50,1 TWh el vilket motsvarar 29,4 % av Sveriges totala elproduktion. I Sverige har kärnkraften gradvis avvecklats sedan år 1999 då Barsebäck började stängas ned. Sedan dess har ytterligare fem reaktorer tagits ur drift. Internationellt sett varierar trenderna, i Europa har användningen minskat sedan början på 2000-talet medan den har ökat i Asien.
Sveriges kärnkraftverk fungerar alla på liknande sett. Bränslet, i form av anrikat uran, bestrålas av neutroner för att klyvas. Vid klyvningen produceras värme och en neutron som kan fortsätta reaktionen. Hur man sedan använder värmen är olika. I Sverige så har vi två olika typer
•
Fission
Fission betyder klyvning, inom kärnfysiken och kärnkemin klyvningen av atomkärnor, kärnklyvning. Vid fission frigörs energi, vilket under vissa förutsättningar leder till en kedjereaktion där enorma energimängder frisätts i form av värme, partikelstrålning och elektromagnetisk strålning. Sådana kedjereaktioner ligger till grund för kärntekniken. Fission utnyttjas så i kärnkraftverk och kärnvapen. I regel används isotopernauran-235 och plutonium-239. Flera av restprodukterna som bildas vid fission är radioaktiva, vissa i tusentals år. Motsatsen till fission är fusion, sammanslagning av atomkärnor.
Kärnklyvning
[redigera | redigera wikitext]Atomkärnan hos vissa isotoper av grundämnen som plutonium och uran kan om de bombarderas med neutroner fånga in en neutron och därigenom bli så instabila att de klyvs.[1] I processen frigörs neutroner som i sin tur kan klyva fler atomkärnor och därigenom hålla igång en kedjereaktion. Därutöver bildas nya, mindre atomkärnor,
•
Fission och fusion
… och nu svänger hon in på upploppet ohotad. Hon kommer att vinna guuuld!! Du! Jag har tänkt på en grej. - Vadå? - Kolla på det periodiska systemet. Kvicksilver har atomnummer 80, så det har 80 protoner i kärnan.
Guld har 79 protoner i atomkärnan. Okej? Borde man inte kunna göra guld av kvicksilver, om man tog bort en proton från varje kärna? Va? Skulle man ta det där grå giftet och göra guld av det?
Det låter ju inte klokt! Men Kim har faktiskt rätt. Man kan göra guld på det sättet. Här är kärnan av en kvicksilveratom. I den finns 80 protoner. -- Man kan skjuta en neutron mot den, så att den smälter ihop med atomkärnan.
Den nya kärnan som bildas är instabil, och sönderfaller -- … till en kärna med 79 protoner. En guldatomkärna! Men det är billigare att köpa guld, för det här är ett dyrt och ineffektivt sätt att framställa guld på. Men det går. När en atomkärna klyvs i flera delar, till exempel genom att den beskjuts med partiklar, kallas det för f