Hur växer stammar
•
stam
(1) en av stamväxternas huvuddelar jämte rot och blad. I stammen leds vatten och näringsämnen mellan krona och rot i särskilda rörsystem. Stammen bär också upp växtens grenverk med blad och blommor. Stammar kan vara ovanjordiska (luftstam) eller underjordiska (jordstam). En ovanjordisk örtstam kallas stjälk om den bär blad, stängel om den är bladlös. Hos stråväxter (gräs, halvgräs och tågväxter) kallas den strå. En ovanjordisk, vedartad stam kallas trädstam eller buskstam. Många växter har underjordisk stam (t.ex. kvickrot, hästhov och kirskål) som då ofta är näringsupplagrande och överlevande organ under vinter eller torrperioder. Rhizom är vågräta, korta och tjocka jordstammar medan knöl eller stamknöl är en knölformig jordstam.
Längdtillväxten hos stammar sker genom celldelningar i en tillväxtzon, ett meristem, i stammens spets. Tjocklekstillväxten är dels primär, dels sekundär (som bara förekommer hos nakenfröiga växter och hos tvåhjärtbladiga gömfröiga växter). Primär tjo
•
Stamma upp växter till små träd - 5 steg
Stamma upp växter - fem steg
Krukväxter som pelargon och myrten blir med åren nästan som japanska bonsaier. Klipp in kronans skott ofta så blir den tät.
- Se ut ett kraftigt, någorlunda uppåtriktat skott. Ta bort övriga skott.
- Sätt en stadig pinne i mitten som har ungefär den höjd du önskar på trädet.
Pelargonträd på gång! Använd små blomklips som följer med orkidéer som stjälk-klämmor.
- Blada av "stammen" så att bara toppbladen återstår. Nyp framöver kontinuerligt bort skott och blad som bryter längs stammen.
- När stammen nått önskad höjd toppas plantan. Då förgrenar sig växten och bildar en "krona". Använd en vass sekatör så läker snittet snabbt.
- Forma kronan genom att korta in de skott som kommer i toppen, så blir den buskig och fin. Eller låt skotten bli långa och bilda en kaskad-form, som många sälgar som säljs i plantskolan.
Var rädd om ditt träd, är det vinterhärdigt är det vackert att ha belysning i kr
•
Informationen nedan är bland annat hämtad från Stamningsförbundets informationsfolder.
Barn stammar på olika sätt. För många barn är det naturligt att försöka hitta vägar för att lättare komma framåt i talet. Det fungerar inte alltid så bra, utan kan bli mer till ett hinder och till sist utgöra en del av stamningsproblemet.
Ett stammande barn stammar inte hela tiden. Plötsligt stammar barnet och lika plötsligt kan talet flyta igen. Stamningen kan också variera i perioder. Man stammar oftast inte när man sjunger, läser i kör eller pratar för sig själv.
Nyckfullheten runt stamning kan skapa en talrädsla och osäkerhet hos barnet i vissa situationer. Några stammar mer när de är trötta, ivriga eller stressade. Stamningen kan också öka när barnet ska tala i telefon eller börja prata på uppmaning.
Stamning kan leda till att barnet efterhand börjar undvika situationer som känns jobbiga, exempelvis att ringa telefonsamtal eller prata inför en grupp. Även lättare stamning kan leda till at