Hur gör man växthusgas
•
Växthusgaserna
Kännetecknande för de gaser som bidrar till ett varmare klimat är att de släpper igenom den kortvågiga strålning från solen som når jorden, men förmår att delvis absorbera den värmestrålning som jordytan sänder ut.
Av nuvarande klimatpåverkande utsläpp svarar koldioxid för cirka 76 procent av effekten, följd av metan, cirka 16 procent, samt lustgas (6 procent) och fluorerade gaser (2 procent) (ozonets klimatpåverkan ej medräknad).
De olika gaserna presenteras nedan. Hur de kan jämföras med varandra framgår av faktarutan.
De årliga antropogena utsläppen av växthusgaser grupperade efter gaser 1970-2010. Källa: IPCC AR5 arbetsgrupp III
|
Koldioxid (CO2)
Koldioxid är den ojämförligt viktigaste växthusgasen. Analys av isborrkärnor från Grönland och Antarktis visar att den förindustriella nivån av koldioxid i atmosfären var cirka 280 ppmv (parts per million = miljondelar, volym). Halten var år 2016 var cirka 44 procent högre, 403
•
Senast uppdaterad: 2024-01-02
Växthusgaser är ett samlingsord för de gaser som bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Växthuseffekten är den värme som atmosfären förser jorden med. De fyra växthusgasutsläppen som bidrar mest till växthuseffekten är koldioxid, metan, dikväveoxid och F-gaser.
All energi som värmer jorden kommer från solljus. Det ljus som når atmosfären har generellt för hög energi för att absorberas. Stora delar av solljuset når därför ned till jordytan. Energin som når jordytan absorberas och återsänds som värmestrålning mot rymden. Vissa ämnen, så kallade växthusgaser, kan absorbera värmestrålningen och skicka ut den i olika riktningar. En del energi skickas ut till rymden och en del tillbaka till jorden. Denna process kallas växthuseffekten och är nödvändig för liv på jorden. Utan växthuseffekten hade medeltemperaturen på jorden varit ca 35 grader kallare. Det är mindre än 1 procent av gaserna i atmosfären som är växthusgaser. De fyra växthusgasutsläppen som bid
•
Människans påverkan på klimatet
I stort sett alla klimatforskare är eniga om att den accelererande klimatförändring vi ser i dag kommer från mänskliga aktiviteter. Vi saknar heltäckande kunskaper om klimatsystemet, men den förstärkta växthuseffekten och den globala uppvärmningen är ett faktum. Våra utsläpp rubbar naturens balans idag, och ännu mer i framtiden.
Nu ser vi effekterna av det vi gjorde på 1900-talet
Den temperaturökning vi ser idag är resultatet av de utsläpp som skett historiskt. Vi har hittills bara sett en del av den uppvärmning som den förstärkta växthuseffekten under 1900-talet kommer orsaka. Sedan industrialismens början har mängden koldioxid i atmosfären ökat markant – från knappt 280 ppm (parts per million) till över 400 ppm. Den största delen av ökningen daterar till tiden efter andra världskriget.
Haven buffrar värme – tills gränsen nås
Men inte ens med ett tvärstopp av koldioxidutsläpp skulle vi helt undvika en viss fortsatt klimatförändring. Växthusgase