Hur gör du jul
•
Julens och det svenska julfirandets historia
Vårt sätt att fira julen är en härlig blandning av traditioner och vanor. Från allra första början handlade det om att hålla en fest när året är som allra mörkast. Sedan har detta blandats upp med kristendomens traditioner och med nationalromantiken under 1800-talet. För att inte tala om vår egen tid. Hur mycket har Walt Disney betytt för svenskt julfirande de senaste 40 åren?
Bild: Nationalmuseum
Julmarknaden har sina rötter i 1400-talets Tyskland. Det var också här, vid samma tid, som seden med julgran dök upp. I Sverige blev julmarknader och julgranar vanliga först under 1800-talet. Målning av Georg von Rosen (1843-1923).
Julfirandets historiska rötter
Att festa vid vintersolståndet har man gjort långt innan kristendomen kom till vårt land. Hur man firade finns det inte så mycket information. Men vi vet att man åt och drack betydligt mer och bättre under de här festdagarna än under resten av året. Ett exempel finns i den f
•
Varför firar vi advent och jul?
Traditioner har vuxit fram under århundradena
Många av julens traditioner har med kristen tro att göra, men inte alla.
En gammal fest fick ny inriktning
Allt handlar i grund och botten om att Jesus föddes. Sedan 300-talet efter Kristus har vi firat julen 25 december, men troligen var det inte då Jesus verkligen föddes.
En romersk solgud firades ungefär vid vintersolståndet. Det var en fest som liknar en som vikingarna hade vid samma tid. Kanske var det naturligt att fortsätta att ha fest, men byta inriktning på den, och i stället fira Jesus födelse?
Jesus kan ha fötts år 7 f. Kr.
Även om vår tideräkning utgår från Jesus födelse, vet vi inte säkert vilket år han föddes. Om Jesus föddes under kung Herodes, måste han ha fötts senast år 4 f. Kr. Om födelsen ska vara förenlig med skattskrivningen, som nämns i evangeliets texter så bör Jesus ha fötts år 7 f. Kr.
Vi börjar fira kvällen före helgdagen
I Sverige har vi en tradition av att fira he
•
Om julen
Från hedendom till kristendom
När Sverige övergick från hedendom till kristendom blev kyrkoåret på många sätt ett komplement till arbetsåret. I alla tider hade arbetsåret redan styrts av årstidsväxlingar och hade en social funktion för fest och firande, årsfester. Att fira Jesu födelse enligt en kristen tradition sammanföll väl med redan existerande festseder kring tiden för vintersolståndet. Här fanns det redan ett namn för denna tid på året – jul, vilket kom att bli den fortsatta benämningen men nu med utökad innebörd.
Även många ritualer och symboliska handlingar från den hedniska tiden levde kvar. Traditionen att ”dricka jul”, där man höjde dryckeshorn för att önska lycka, fortsatte även efter kristendomens intåg, nu till Guds och Kristus ära. Givmildhet blev också en viktig del av julfirandet, där man förväntades hjälpa sina medmänniskor oavsett samhällsskikt.
Varför vi firar jul är därmed en urgammal festsed som i alla tider haft högtidliga inslag, o