Hur uppstår syrebrist i
•
Övergödning och algblomning
Stöd vårt arbete för ett friskare Östersjön!
Bli ÖstersjöfadderDelta i insamlingen
Övergödningen är en av de största utmaningarna för Östersjön idag. Algblomning, syrebrist och bottendöd är några av de problem som övergödningen bidrar till.
Hela Östersjön har idag problem med övergödning, och Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är allvarligt drabbade. Övergödning uppstår när ett överskott av växtnäringsämnena kväve och fosfor kommer ut i havet. Det är de 90 miljoner människor som bor inom avrinningsområdet som påverkar Östersjön med växtnäringsämnen som slutligen hamnar i havet. Utsläppen av växtnäring kommer från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, trafik och industrier. Utsläppen från land har minskat på senare år, men måste sjunka ytterligare för att stoppa algblomningar, syrebrist och bottendöd.
En dödlig kedjereaktion
Växtnäringen som rinner ut i Östersjön bidrar med nästan en miljon ton kväve och cirka 30 000 ton fosfor per
•
Övergödning
Näringsämnen i form av kväve och fosfor finns naturligt i miljön men när extra näringsämnen tillförs i vattnet på grund av mänskliga aktiviteter kan övergödning uppstå.
Sveriges omgivande hav är påverkade av övergödning, särskilt Östersjön. Koncentrationen av näringsämnen är högst nära kusten och i anslutning till större städer och i vikar. Problemen med övergödning av sjöar och vattendrag är störst i södra Skåne, Mälardalen, Östergötland och söder om Vänern.
Du kan hitta information om övergödningssituationen i ditt närområde i databasen VISS. Där kan du söka antingen på namnet på ett vattendrag eller en sjö, eller via karta.
Effekter av övergödningen
Övergödning leder ofta till en ökad produktion av växtplankton och fintrådiga alger. Sommartid kan övergödning leda till massförökning av växtplankton, så kallad algblomning. Kraftig algblomning kan till exempel göra vattnet fläckvis grynigt, strimmigt, grön- eller brunfärgat, kan påverka badvattenkvalitén och kan i
•
Extrem syrebrist i Östersjön – hotar livet i havet
Djupvatten eller bottnar som lider av syrebrist eller syrefria förhållanden är ett av Östersjöns stora miljöproblem. För att följa syreutvecklingen görs varje år olika mätningar som SMHI sammanställer i Syrerapporten (Oxygen Survey in the Baltic Sea). Genom utbyte av data med i princip alla länder kring Östersjön skapas ett stort dataunderlag som ligger till grund för rapporten.
Syrebrist (hypoxi) är när mängden löst syrgas i vattnet är mindre än djurlivets behov, medan syrefritt (anoxi) är när det inte finns något syre alls kvar i vattnet.
Syret förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Om inget nytt syre tillförs uppstår så småningom syrebrist och sedan helt syrefri miljö. När syret tagit slut produceras istället svavelväte vid nedbrytningen och miljön blir än mer skadlig för djurliv.
Koncentrationen vid vilken djur påverkas varierar kraftigt beroende på djurart, men flera studier har visat att torskens ägg behöver mins