Hur ser en säl
•
Sälar i Sverige
Sälar är duktiga dykare. I svenska vatten finns gråsälen, knubbsälen och vikaren. Största hotet är miljögifter, men även klimatförändringen är ett växande hot.
Alla säldjur tillhör gruppen Pinnipedia. Gruppen består av de tre familjerna öronsälar, valrossar och öronlösa sälar som också kallas egentliga sälar. Våra svenska sälarter är allihop öronlösa sälar. Det är gråsäl, knubbsäl och vikare.
Vad är en säl?
Sälar är vattenlevande däggdjur med pälsklädd, strömlinjeformad kropp och alla fyra extremiteter omvandlade till labbar (fenliknande fötter). Öronlösa sälar kännetecknas av slät päls och avsaknad av ytteröron. De simmar med kraftiga sidorörelser av bakkroppen, och de främre labbarna används huvudsakligen för att styra med men hjälper också sälen att ta sig fram på land.
Födda dykare
Sälens kropp klarar det höga trycket från vattnet genom att den är elastisk och revbenen kan tryckas ihop utan att skada de inre organen. Innan sälen ska dyka tömmer den sina lun
•
Gråsäl
Hanen blir upp till tre meter lång och kan väga runt 300 kg. Honorna är mindre, de blir upp till två meter och 200 kilo tunga.
I Sverige har vi tre sälarter: vikare, knubbsäl och gråsäl, varav gråsälen är den största. Gråsälens huvud är konformat med en rak, platt panna och längre nos medan vikarens och knubbsälens huvuden är mer hundliknande.
Gråsälens latinska namn återspeglar också dess huvudform. Halichoerus grypus kommer från grekiskans halios: från havet, khoiros: gris och grupos: kroknäst vilket kan översättas till kroknäst sjögris.
Äter sju kilo fisk om dagen
Gråsälen livnär sig främst på olika stimlevande och bottenlevande fiskar som sill, tånglake och plattfiskar, men även lax, sik och torsk. Sill och strömming är de viktigaste födokällorna för gråsälen under hela livet. I genomsnitt äter en vuxen gråsäl sju kilo fisk per dygn, men mängden varierar beroende på säsong. Mest äter sälen på sensommaren då den bygger upp späcklagret inför höst och vinter.
•
Alla tre arterna tillhör familjen öronlösa sälar (Phocidae), även kallade egentliga sälar. Sälar till hör däggdjuren och är väl anpassade för ett liv i vatten.
Anpassning till livet i vatten
De har ett tjockt späcklager som skyddar dem mot kylan. Kroppen är spolformad med fyra labbar för att ge en bättre simförmåga. När sälen dyker andas den ut och stänger öron och näsborrar.
För att kunna tillbringa lång tid under vattnet sparar de på syret genom att blodet främst transporteras till de viktigaste delarna av kroppen som hjärta, hjärna och det centrala nervsystemet. Även hjärtfrekvensen går ner när sälen dyker. Syre kan även lagras direkt i sälens muskulatur.
För att klara trycket från vattnet när sälen dyker, har de en elastisk kropp och revbenen kan tryckas ihop utan att skada inre organ. Alla tre sälarterna kan alla dyka ner till flera hundra meters djup.
Kutar
Sälarna blir könsmogna vid 4-5 års ålder. De föder en kut per år, någon gång mellan februari-juni, beroende på ar