Hur är vävnader och
•
Vävnad
Vävnadsdonation är i teorin möjlig att utreda vid nästan alla dödsfall. Vården har längre tid på sig för att ta tillvara vävnader jämfört med organ, eftersom vävnader inte behöver vara försörjda med syresatt blod när de tas tillvara för donation.
Vävnader som tillvaratas från avlidna donatorer är framförallt ögonvävnad, hud, kardiovaskulär vävnad, senor och långa rörben.
Vävnadsprocessen från avlidna
Vävnadsverksamheten skiljer sig från organdonation på flera sätt. Det är både olika processer och andra delar av sjukvården som är inblandade.
Processen omfattar identifiering av avliden, medicinsk utredning, utredning av donationsviljan, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler. Det krävs ocks&ar
•
Ny teknik ger viktig kunskap om hur vävnader utvecklas
– Förut var det möjligt att undersöka varje cell för sig, men då förlorades all information om var cellerna befann sig och hur de kan ha interagerat med varandra. Med denna teknik får vi även information om den rumsliga placeringen. Dessutom kan vi få omfattande epigenetisk information för en specifik plats i vävnaden, vilket är en av de riktigt fantastiska aspekterna av tekniken, säger medförfattaren Gonçalo Castelo-Branco, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.
Forskarna betonar att tekniken har ett brett vetenskapligt och medicinskt användningsområde, och hoppas att den kommer att användas för att öka förståelsen för hur olika sjukdomar uppstår.
– Epigenetiska läkemedel är något som kommer alltmer, så vi skulle potentiellt kunna utveckla läkemedel som riktar in sig på dessa epigenetiska mekanismer. Att ha verktygen för att förstå det epigenetiska ursprunget för olika sjukdo
•
Vävnad
- För textila vävnader, se vävning.
Vävnad
Vävnad är en samling celler i en organism som tillsammans med extracellulära komponenter är avsedda för en eller flera specifika funktioner. Studier av vävnader kallas histologi (av klassisk grekiska ιστός, "väv") medan studier om sjukdomar på vävnadsnivå benämnshistopatologi. Det klassiska sättet att studera vävnader har varit med vävnadssnitt inbäddade i vax som studeras i ljusmikroskop. Under 1900-talets sista årtionden har metoder som kryosnitt, där man snittar frysta vävnader extremt tunt, elektronmikroskop i mykoplasma och immunokemiska metoder gjort att kunskapen inom området vuxit väsentligt. Klassisk histopatologi är dock fortfarande en viktig metod för att diagnostisera exempelvis cancer.
I människans och andra däggdjurs kroppar finns det klassiskt fyra, ibland fem om flytande vävnad ses som en egen grupp, grundläggande typer av vävnad, som bygger upp alla kroppens organ och vävnader:
- Epitelvä