Hur räknar man nederbörd

År 1952 regnade det 1 870 mm under ett dygn i Chile, Sydamerika – var det mycket eller lite? Det regnar ju olika mycket på olika ställen även i Sverige. Exempelvis är det oftast vått i de västra fjälltrakterna när det är torrt i övriga landet och vice versa. Nederbördsmängden mätt per dag varierar också över tid. Att göra en egen enklare regnmätare är inte svårt!

Experimentet är baserat på experiment från Uppsala vattencentrum och Skolvädernätet.

Det här behövs: en genomskinlig plastflaska, en linjal, några glaskulor eller småstenar, tejp.

Klipp av eller skär plastflaskan i två delar. Lägg i kulorna eller stenarna i den undre delen och häll på vatten så att de täcks. Kulorna används för att regnmätaren inte ska blåsa omkull.

• Markera var vattennivån i flaskan är genom att sätta en tejpbit på flaskan. Gör sedan en skala i mm uppåt på flaskans sida med hjälp av linjalen. Skalan börjar med 0 mm där tejpen är.
• Sätt den övre flaskdelen upp och ner i flaskbotten.
• Du har nu gjo

  •

  Regnmätare

  Regnmätare eller nederbördsmätare är ett mätverktyg avsett att mäta hur mycket nederbörd som faller på en given plats under en given tidsperiod. Den kallas även pluviometer (av lat.pluvia, "regn", och gr.metron, "mått"), eller i äldre tid ombrometer eller om nederbörden automatiskt registreras ombrograf.^[1]

  Nederbörd mäts vanligen i millimeter, vilket motsvarar antalet liter som fallit per kvadratmeter. I engelskspråkiga länder anges ofta nederbörden i tum med två decimaler. En tum motsvarar 25,4 mm. Vid nederbördsmätning mäts fast nederbörd i smält form, till skillnad från snödjupsmätning som avser snö som redan ligger på marken. I många länder räknas dagg och rimfrost in i nederbördsmängden, men inte i exempelvis Sverige.

  För att nederbördsmätningen ska bli korrekt är det viktigt att nederbördsmätaren placeras rätt så att inte vind eller andra ovälkomna felkällor påverkar mätningen. Andra faktorer som kan påverka mätresultatet negativt är avd

  •

  Nederbörd

  Nederbörd är vatten i olika former som faller från jordens atmosfär. Formellt lyder definitionen att nederbörd är alla flytande eller fasta former av vattenpartiklar som har sitt ursprung i atmosfären och faller ner till jordens yta.^[1] Nederbörd inkluderar formellt således inte exempelvis fallande sand från sandstormar eller fallstrimmor.

  För att nederbörd ska bildas krävs luftfuktighet, kondensationskärnor och avkylning. Tre viktiga typer av nederbörd är orografisk nederbörd, frontnederbörd och konvektiv nederbörd. Moln som avger nederbörd benämns med det ytterligare kännetecknetpraecipitatio.

  Nederbörd förekommer i form av regn, snö och hagel samt mellanting. I vilken form nederbörden faller beror särskilt på temperatur och luftfuktighet.^[2] Ofta anges mängden nederbörd i millimeter där metersystemet används, vilket då syftar till hur högt vattnet (i flytande form) skulle nå ovan marken om det inte sjönk undan. 1 millimeter nederbörd är samma sak som 1