Hur gör växter proteiner

  • Fotosyntes formel
  • Vad är fotosyntes
  • Cellandning

    • •

    Vattnets kretslopp och fotosyntesen

    Faktablad

    Solen driver vattnets kretslopp och skapar vindar och vågor. Genom fotosyntes och förbränning driver solen också kolets kretslopp.

    Publicerad 25 mar, 2021 • 3 min att läsa

    Nästan all energi kommer från solen. Solen tillför hela tiden ny energi till jorden, vilket i sin tur påverkar massor med processer på jorden. Det är energi från solen som driver vattnets kretslopp och som får vindarna att blåsa, vilket i sin tur ger vågor på haven.  

    Vindar uppstår när energi från solen sätter fart på luften i atmosfären. Först värmer solen jordytan, som i sin tur värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger uppåt eftersom varm luft är lättare än kall. Undertrycket, eller tomheten, som skapas på platsen där luften steg gör att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas. 

    Solen driver även vattnets kretslopp. När vattnet värms upp i sjöar och hav avdunstar det och bildar vattenånga som s

    •

    Proteinernas betydelse för fotosyntesen

    Forskningsprojekt I kloroplasterna sker hos högre växter de fotosyntetiska reaktionerna som ger kolhydrater med syrgas som biprodukt. Denna organell består av flera olika membraner, som bildar en mycket sinnrik struktur för att på bästa sätt fånga upp solens energi.

    Det inre membranet, tylakoidmembranet, bildar två typer av regioner, en struktur med staplade membraner, som kallas för grana, och ett utdraget lamellmembran, som kallas för stroma. Tylakoidmembranet innesluter den så kallade lumen. Detta inneslutna område har sedan länge varit känt som ett slags “protonlager” där dessa pumpas in under den fotosyntetiska ljusreaktionen. När dessa sedan släpps ut genom ett speciellt ATP-syntetiserande komplex bildas den energirika föreningen ATP.

    Projektansvarig

    Projektöversikt

    Projektperiod:

    2008-04-23 – 2018-12-31

    Finansiering

    F

    •

    I gamla mjölkstallar på det skånska slättlandskapet utvinner forskare protein från växtrester. Proteinet kan därefter användas för att ersätta soja i djurfoder och livsmedel, vilket kan gynna både klimatet och öka landets grad av självförsörjning.

    Att fotosyntesen omvandlar koldioxid till syre är ingen nyhet. Men visste du att enzymet bakom fotosyntesen – Ribulosbisfosfatkarboxylas-oxygenas, eller dess aningen enklare förkortning Rubisco – har gett upphov till en hel proteinfabrik i Alnarp?

    – Precis som alla andra enzymer så är Rubisco ett protein och eftersom det finns i alla gröna växter så finns det massor av det, säger Anna-Lovisa Nynäs, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

    Gräsklipp från åkrar, blast från rödbetor och sockerbetor, och så kallade mellangrödor som fångar upp kväve i jordbruket är några exempel på växter som har testats i proteinfabriken. Även om det finns gott om gröna växter så består de endast till några få procent av protein, så utvinning