Hur använde guglielmo

  • Vem uppfann radion
  • Radio wikipedia
  • Marconi radio

    • •

    Marconi - från trådlös telegrafi till mobiltelefoni

    Den 14 maj 1897 satt fem män hopkrupna över varandra i en stor trälår vid Lavernock Point nära Cardiff på Storbritanniens västkust. Vinden ven och fick ögonen att tåras, men de fem höll ögonen på mottagaren. Från en liten holme utanför kusten hissades plötsligt en flagga, och kort därefter kunde männen höra morsetecknet för bokstaven V. Experimentet hade lyckats. För första gången hade morsetecken kunnat sändas så långt som fem kilometer utan att en tråd band samman mottagare och sändare. Mobiltelefoni, radio- och TV-sändningar härstammar alla från italienaren Guglielmo Marconis (1874-1937) experiment vid Lavernock Point.

    Bild: Smithsonian Institution

    Guglielmo Marconi insåg tidigt att det inte behövdes trådar för att sända tal och bilder från ett ställe till ett annat. Från hans experiment härstammar radio- och TV-sändningarna.

    Marconis uppfinning byggde på den teori som hade lagts fram av James Clerk Maxwell (1831-187

    •

    Guglielmo Marconi

    v • r

    Nobelpristagare i fysik
    1901–1925

    Röntgen (1901) · Lorentz, Zeeman (1902) · Becquerel, P. Curie, M. Curie (1903) · Strutt (1904) · Lenard (1905) · Thomson (1906) · Michelson (1907) · Lippmann (1908) · Marconi, Braun (1909) · van der Waals (1910) · Wien (1911) · Dalén (1912) · Onnes (1913) · von Laue (1914) · W. Bragg, L. Bragg (1915) · Utdelades ej 1916. · Barkla (1917) · Planck (1918) · Stark (1919) · Guillaume (1920) · Einstein (1921) · N. Bohr (1922) · Millikan (1923) · Siegbahn (1924) · Franck, Hertz (1925)

    1926–1950

    Perrin (1926) · Compton, Wilson (1927) · Richardson (1928) · de Broglie (1929) · Raman&

    •

    Gnistsändare

    Gnistsändaren är den första typen av radiosändare i radiohistorien. Guglielmo Marconi använde den redan 1895 i sina första sändningar. Tekniken var bara lämpad för telegrafi, inte för tal och musik.[1]

    Gnisttekniken hade Marconi övertagit från Hertz. En hög spänning fick urladdas över ett gnistgap. Den plötsliga strömstöten skapade en kort elektromagnetisk svängning som via en antenn kunde breda ut sig i rymden. Till en början var man bara intresserad av att åstadkomma ett radiofrekvent ljud, oavsett frekvens, men snart försökte man koncentrera energin till en viss radiofrekvens och få varje radiopuls att vara lite längre. Då kunde man överbrygga större avstånd, skilja sig bättre från naturliga störningar, och flera sändare kunde sända samtidigt utan att störa varandra.

    Genom att förse sändaren med resonanskretsar gynnade man en bestämd frekvens. När man skilde gnistgapet från antennkretsen med en induktiv koppling kunde den utsända radiopulsen fortsätta kli