Hur sätter man z-panel
•
Sätta panelfasad – liggande eller stående
Olika typer av paneler
Vilken typ av panelbräda du väljer och hur du väljer att montera den har stor påverkan på husets utseende. Den kanske vanligaste typen av panel är så kallad lockpanel, den sitter i två lager där det innersta lagret har ett mellanrum som täcks över av en smalare läkt. Lockpanel monteras lodrätt.
Z-panel är en annan variant, namnet kommer från att panelens profil (från kortsidan) har formen av ett Z. Z-panel finns både med enkel och dubbel fas och kan monteras både stående och liggande. Den fasade kanten gör panelen enkel att ”klicka i” med nästa panelbräda.
Kom ihåg!
Om du ska förändra fasaden är det viktigt att du får arbetet godkänt av byggnadsnämnden innan du sätter igång. Det kan nämligen finnas lokala bestämmelser som du måste ta hänsyn till.
Oavsett vilken typ av panel du väljer är materialet oftast av gran. Det är ett kvalitativt och tåligt träslag som dessutom är förhållandevis billigt (gran växer trots
•
Stående utvändig panel
Den stående träpanelen är känslig för fuktskador eftersom en stor andel nedåtvänt ändträ exponeras för till exempel regnstänk från marken. Att stående panelbrädor dominerar torde vara kopplat till aktuell produktionsteknik men även ha kulturella och byggnadshistoriska orsaker. En stående panel är lätt att utföra med nuvarande elementbyggmetoder för småhus.
Stående panel med lockläkt
Lockläktspanel var den vanligaste vertikala panelen i Sverige fram till 1970-talet då lockpanelen (timmermanspanelen) blev vanlig även på bostadshus. Lockläktspanel upplever emellertid en renässans på senare tid. Lockläktspanelen, som fästs på ett horisontellt bärverk – spikläkt – kräver i regel luftning även i vertikalled. Tidigare har man ansett att springorna mellan panel
•
Liggande utvändig panel
Liggande utvändig panel är vanlig i slagregnsrika områden i västra Sverige och i Norge men förekommer numera ofta även i övriga delar av landet. En fördel är också att det är förhållandevis enkelt att byta ut och reparera skadade partier med liggande panel.
Under de senaste årtiondena har den förhärskande åsikten i Sverige varit att liggande panel klarar påverkan av regn sämre, att vatten skulle driva in i fogarna och skada träet. Stående panel har i stället ofta rekommenderats eftersom vattnet där inte ligger kvar på brädornas kanter. Senare undersökningar om fasader och fukt har visat att det är lämpligt att inta ett mer nyanserat förhållningssätt. Den del av träet som är mest känslig för vatten är ändytorna. Ändträ i stående panel utsätts f&ou