Hur snabbt kan växter
•
Bra iakttagelse! I allmänhet uppfattar vi växter som orörliga organismer, vanligen fast förankrade i marken. Men skenet bedrar. Växter kan röra på kroppen, till exempel stänga och öppna blommor eller vrida både blad och blommor mot solen. Dessutom pågår ständiga rörelser inne i växtens kropp. Cellerna är i förbindelse med varandra och det sker transporter av olika ämnen hela tiden.
Två saker bidrar starkt till växternas rörelser. Den första är jordens dragningskraft som rötterna reagerar positivt på och växer neråt. De ovanjordiska delarna reagerar tvärtom negativt och växer uppåt. Den andra saken är ljuset. Tillgång till ljus är livsviktigt och växter konkurrerar hänsynslöst om det: den som skaffar sig en bra position har också bättre möjlighet till blomning och fruktsättning.
När ljuset når toppskottet av en slingerväxt, gäller det att snabbt transportera näringsämnena dit och dela cellerna. Därigenom förlängs skottet. Om ljuset faller någorlunda jämnt, delar sig cellerna efter
•
Dela perenner och få snabbt flera!
Råd inför delning av perenner
Här är några saker att tänka på vid delning. Och här kan du läsa vidare mer ingående om att plantera perenner.
När ska man dela perenner?
Bästa tillfället att dela är när växten är i vila, på sensommaren/hösten eller våren. På sensommaren/hösten är den stora fördelen att jorden är fuktig och daggen hindrar uttorkning.
Det är svårare att lyckas om plantan är i full tillväxt. De nya småplantorna har fått rötterna avslitna och får svårt att försörja en stor, ovanjordisk bladmassa.
Använd vassa verktyg, som är enklare att jobba med och som ger fina snitt som läker snabbt. Spaden ska ha ett tvärt blad (undvik grävspaden med spetsigt blad).
Den magnifika strandirisen har börjat gå in i vilstadiet under sensommaren och det är läge att dela plantorna. De lyfts enklast med grep och delas sedan med en vass sekatör.
Hur ofta ska man dela perenner?
Olika växtslag behöver delas olika ofta. Ett riktmär
•
Växtriket
Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiskasystematiken. Studiet av växtriket kallas botanik.
De gröna växterna indelas i divisioner och kan enkelt indelas i grönalger, mossor och kärlväxter. Kärlväxterna är antingen kärlkryptogamer eller fröväxter. Fröväxterna delas i sin tur upp i gymnospermer och angiospermer. Växter, liksom alger är i allmänhet fotoautotrofa organismer, det vill säga organismer som själva med hjälp av solljus (genom fotosyntes) bildar sin föda från oorganiska ämnen, men det finns också parasitiska växter (som tallört), halvparasitiska växter (som mistel) och köttätande växter, som venus flugfälla och sileshår.
Aristoteles delade in alla levande väsen i växter, som inte rör sig eller har sinnesorgan, och djur. Den äldsta bevarade teckningen av en växt återfinns i Johnson-papyrusen. I Linnés system delades organismerna in i Vegetabilia (senare Plantae) och Animalia. Senare blev det mer uppenbart att ytterligare indelnin