Hur påverkar prejudikat


  • Obiter dictum
  • Rättspraxis
  • Nja
  • Perspektiv på prejudikat: En empirisk undersökning av tingsrätternas bruk av Högsta domstolens rättspraxis i tvistemål

    Av professor MATTIAS DERLÉN och professor JOHAN LINDHOLM1

    Betydelsen av HD:s avgöranden som prejudikat har rönt allt större uppmärksamhet, främst med fokus på hur HD själv ser på sin rättspraxis. Denna artikel kompletterar diskussionen genom att undersöka tingsrätternas bruk av prejudikat. Artikeln visar att endast en relativt liten andel av HD:s avgöranden används aktivt i tingsrätterna och att överlappningen mellan de avgöranden som används av tingsrätterna och de som används av HD själv är ytterst begränsad. En möjlig förklaring är att HD i hög grad prövar frågor som mycket sällan uppkommer i tingsrätterna. Detta är inte nödvändigtvis problematiskt, men motiverar en diskussion om hur HD bäst kan leda rättstillämpningen.


    1 Vad är prejudikat och prejudikatbildning, och kan de utvärderas?
    1.1 HD-avgöranden till rättstillämpningens ledn

    Prejudikatvärdet av pleniavgöranden
    Det finns olika åsikter i doktrinen om prejudikatvärdet av pleniavgöranden.8 Min analys av förmögenhetsrättsliga pleniavgöranden har mynnat ut i att de inte väger tyngre än andra avgöranden från Högsta domstolen.9 Avgöranden i plenum handlar egentligen endast om att Högsta domstolen omprövar ett gammalt prejudikat. Plenum innebär att Högsta domstolen ändrar riktning (eller inte). En ändrad riktning innebär dock inte att prejudikatvärdet är högre än för vanliga avgöranden. Ett senare vanligt femmannamål kan begränsa räckvidden av ett plenum på samma sätt som med andra avgöranden och inget hindrar att Högsta domstolen genom plenum avviker från ett tidigare avgörande i plenum.
        Mot bakgrund av att prejudikatvärdet av pleniavgöranden inte är högre än för andra avgöranden och att Högsta domstolen har möjlighet att avvika från prejudikat utan plenum, finns det anledning att överväga Dag Victors förslag att avskaffa plenuminstitutet.10

    Prejudika

    Högsta domstolen

    Högsta domstolen är den högsta instansen för Sveriges allmänna domstolar och hanterar både brottmål och civilrättsliga mål. Om någon är missnöjd med en hovrätts dom kan de överklaga till Högsta domstolen, men det är inte säkert att målet prövas. Domstolen beviljar prövningstillstånd endast för viktiga rättsfrågor eller om det finns speciella skäl. Högsta domstolens främsta uppgift är att skapa prejudikat, vilket innebar att deras avgöranden ska vara vägledande för andra domstolar i liknande fall. Detta hjälper till att skapa enhetlighet i rättstillämpningen.

    Bild: Frankie Fouganthin

    Högsta domstolen (HD) grundades av Gustav III efter Riksdagen 1789. Domstolen ska bestå av minst 14 ledamöter som måste vara lagfarna domare. De tituleras justitieråd och utses av regeringen.

    Vägledning för allmänna mål

    Högsta domstolen är den högsta instansen av de allmänna domstolarna i Sverige. Kommer du ihåg vad de allmänna domstolarna gör? Jo, de allmänna domstolarna h