Hur länge orkar barn
•
Grunden till att gå läggs vid 2-3 månader Grunden till att kunna gå läggs därmed redan under tidiga månader när ditt barn tränar upp sina muskler. Låt din bebis ligga på mage i allt längre stunder för att träna på att hålla upp huvudet och kroppen. Var med och underhåll eller lägg leksaker och kanske en spegel framför barnet. Uppmuntra sedan till alla rörelser allteftersom. Som alltid handlar det om att vara lyhörd: vad är ditt barn intresserad av? Hur kan ni ha en rolig stund tillsammans? Detta gäller alla steg på vägen - att sitta stadigt, börja krypa, och hålla balansen genom att luta sig mot något. Som med allt annat bidrar du till ditt barns utveckling genom att interagera, uppmuntra och stötta när barnet utforskar sig själv och sin omvärld. Det finns dock ingen anledning till att försöka skynda på ditt barns motoriska utveckling. Alla barn är olika och utvecklingen kan ske i små steg eller stora skutt. Har du flera barn märker du säkert att de också kan utvecklas olika, trots
•
Min läslista
Har du svårt att hänga med i ditt barns tempo? Det kanske inte är så konstigt, forskning visar att barn har speciellt anpassade muskler och bättre återhämtning än vältränade uthållighetsidrottare.
De flesta av oss känner nog barn som kan springa omkring och leka i timmar och bara ta korta pauser under tiden. Forskare har länge diskuterat vad det här kan bero på – handlar det om god kondition, eller om något annat?
I vår studie har vi tittat på hur barn och vuxna presterar och återhämtar sig när de utför fysiskt krävande cykling. Studien visar att barn blir mindre trötta än de flesta vuxna och kan hålla ut lika bra som vältränade vuxna uthållighetsidrottare och återhämta sig ännu snabbare efteråt.
Hur kan de hålla sig så pigga?
Tidigare forskning har visat att barnens muskler tröttas ut långsammare än hos vuxna. Sådana resultat går tvärt emot vad man spontant förväntar sig.
Eftersom barn har kortare ben än vuxna behöver de ta fler steg och b
•
Hur länge orkar man egentligen kämpa?
Citerar ditt svar men blir ett mer allmänt svar till alla ändå.ameo skrev:
Jag tror vi är många som känner igen oss...
Däremot får jag erkänna att mitt minne sviker mig - hade ni gjort någon utredning på honom om eventuell diagnos? Om inte, så kan man ibland få en den hjälp bara av att läsa lite om hur olika diagnoser fungerar och hur man ska bemöta personer med dessa diagnoser.
Jag känner igen en del av det du nämner i hur ett av mina barn fungerar. Vi har inte gjort någon utredning, men samtalet med skolpsykologen gav ändå en del tips om vad vi skulle läsa om...Klicka för att se mer...
Nej vi har inte gjort någon utredning mer än att hans lärare kontaktade elevhälsoteamet för att få tips och råd angående koncentrationen på lektionerna. Det har dock blivit bättre och han får mer gjort nu än tidigare. Det är inte så att han skuttar runt och stör kompisarna på lektionerna, snarare att han inte riktigt hinner klart i tid. Läxorn