Hur datorn har påverkat
•
Hur påverkar min laptop klimatet?
För 1 år sedan lanserade Inrego en helt ny beräkningsmodell som mäter hur mycket koldioxid det sparar miljön att återanvända IT. Beräkningsmodellen togs fram i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Med den nya modellen kan vi få fram exakta siffror på koldioxidbesparing då den räknar utifrån produktkategori, underkategori, modell och ända ner på komponentnivå. Därför kan vi nu se exakt hur en laptop och dess olika komponenter påverkar klimatet.
Vet du hur mycket din laptop du använder påverkar klimatet?
När man tillverkar en dator krävs det 22 kilo kemikalier, 1 500 liter vatten och 1 200 kilo avfall. Merparten av avfallet ses aldrig av konsumenter eller användare eftersom det inträffar under produktionen. IT-produkter består även av metaller och mineraler som ofta bryts i farliga miljöer där mänskliga rättigheter ofta kränks.
Vad gäller de enskilda komponenterna är det hårddisken som står för den största klimatpåverkan, där en klassisk
•
Datorns historia
Världens första elektroniska datamaskin var ENIAC (Electronic Numerical Integrator and Calculator). Datorn Eniac konstruerades i USA under andra världskriget. Datorn var 30 meter lång, 3 meter hög och 1 meter bred.
Eniac innehöll 17 468 elektronrör (den typ av glödlampsliknande rör som länge fanns i radioapparater och ännu längre i TV-apparater), 70 000 motstånd och 100 000 kondensatorer.
I dåtidens ögon hade Eniac en imponerande kapacitet, men jämfört med dagens datorer var den oerhört slö. Kapaciteten var inte större än vad om idag finns i enklare miniräknare.
Den första serietillverkade datamaskinen framställdes av det amerikanska företaget IBM på 1950-talet.
Redan 1960 kom den andra datorgenerationen. Dessa var utrustade med transistorer i stället för rör och hade mycket större kapacitet än sina föregångare.
1954 togs den första svenskbyggda datamaskinen BESK i bruk. En tid var den världens snabbaste dator. Om en människa behövde 4,4 dagar för att lö
•
När datorn används som hjälpmedel får elever bättre självförtroende
Jane Brodin har varit aktiv inom handikappområdet sedan slutet av 1970-talet och arbetat med olika frågeställningar under den tiden. Fokus har främst varit på lek och kommunikation hos barn med grava funktionsnedsättningar och på familjestöd. Under de senaste femton åren har många av de studier hon genomfört handlat om alla barns rätt till lika möjligheter och delaktighet.
Vem vänder du dig till när du publicerar din forskning?
– Jag har alltid publicerat mina forskningsresultat både i internationella vetenskapliga tidskrifter och i fack- och populärvetenskapliga medier för att sprida mina resultat. För mig är det mycket angeläget att nå både forskarsamhället och en bred allmänhet till exempel lärare och föräldrar.
Vad går studien ut på i stora drag?
– Syftet med studien var att undersöka om datorer och IKT kan användas för att möjliggöra och stödja inkludering och ge likvärdiga möjligheter för elever med rörel