Hur man använder ren


  • Ta bort sårtejp efter operation
  • Sårvård
  • Vätskande sår som inte läker
  • Renen

    Det finns två namn man använder när man talar om olika renarter, ren respektive karibo. Enkelt kan man säga att renar på den nordamerikanska kontinenten och Grönland kallas karibo och de som finns i Skandinavien och Eurasien kallas för ren. Både ren och karibo hör till samma art, det vetenskapliga artnamnet är Rangifer tarandus, men sedan finns olika underarter. I Sverige finns fjällrenar och skogsrenar. Fjällrenen vistas i fjällregionen under barmarksperioden och i barrskogen under vintern. Skogsrenen lever i skogsregionen året om. Här i Skandinavien är renen semidomesticerad (delvis tämjd) och nyttjas både i fjäll- och skogsrenskötseln.

    Renen äter olika lavar. Men renen betar också omkring 250 olika gröna växtarter. Renen är en riktig finsmakare, den väljer att beta vissa växter och betar helst det som är spädast på

    Hur samer lever med renar

    Bildspel

    Renkalv

    Varje ren har en ägare och varje renägare har sitt specifika märke. Foto: Fia Kaddik

    Renkalv

    Varje ren har en ägare och varje renägare har sitt specifika märke. Foto: Fia Kaddik

    Återgå till normal version av sidan

    Att sköta renar är inte bara ett arbete,
    utan också ett sätt att leva.
    Renskötsel ger samer en stark känsla
    av att förvalta en gammal kultur.

    Renarna betar olika växter.
    Vid olika tider på året går de mellan olika betesmarker.
    Renskötaren måste följa renens rytm.
    Renarna går längs gamla stigar, flyttleder.

    Renskötarna använder hagar eller gärden
    för att samla ihop renar
    när de ska märka kalvar eller slakta renar.
    Hagarna är omringade av staket.

    Renarna blir lätt skrämda
    av människor eller rovdjur.
    På våren i maj månad föds kalvarna.
    Då får man inte störa dem.
    Renkon kallas vaja och ungen renkalv.

    Även när renhjorden drivs
    från en betesmark till en annan
    är den känslig för s

    Om handhygien och handskar i vård och omsorg

    Enkelt att komma ihåg: Det finns fem tillfällen då du alltid ska desinfektera och ibland även tvätta händerna. Här kan du läsa om när och hur du går tillväga.

    Fem tillfällen för god handhygien

    1. Före patientkontakt.
    2. Före rent eller aseptiskt arbete.
    3. Efter orent arbete.
    4. Efter patientkontakt.
    5. Efter kontakt med patientens närmiljö.

    Handdesinfektion

    Handdesinfektion ger mindre hudirritation, är effektivare, enklare och går fortare än handtvätt. För att handdesinfektion ska ge optimal effekt måste du täcka hela hudområdet med desinfektionsmedel och gnida in medlet under 20–30 sekunder, till dess att det har avdunstat helt. Vanligen går det åt 2–4 ml desinfektionsmedel. Om man använder för lite desinfektionsmedel eller om desinfektionen görs på fel sä