Hur låter en ljungpipare

Prova Storytel Premium gratis i 30 dagar
Kliv in i en oändlig värld av stories och upptäck just dina ljudboksfavoriter.

Episoder

• Så här låter fågelsången en majnatt i Sverige, på fem olika platser. Inspelningen är hämtad ur Fågelsångsnatten 2024.

  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

  Fågelsångsnatten är en åtta timmar lång direktsändning om och med fågelsång från norr till söder i Sverige. 2024 sändes den natten till lördag 18 maj. En klar natt med vind på sina håll, medan vattnet låg spegelblankt på andra. Fåglarna var på gång redan från midnatt och genom alla åtta timmar!

  Denna inspelning är den timme som hördes i P1 mellan klockan 04.02 och 05.00, då vi får höra okommenterad fågelsång från Täftefjärden i Västerbotten, Nåsten och Örsundaån i Uppland, Revinge och Vombs fure i Skåne, samt Stenåsabadet på Öland. Kanoten på bilden är från det paddlande teamet i Örsundaån.

  Livemix och slutmix: Magnus Larsson.

  Övriga tekniker, i studio och ute på fäl

  •

  Ljungpipare – Pluvialis apricaria
  Ljungpiparen mäter 25-28 centimeter lång, har ett vingspann på 53-59 centimeter och väger mellan 150 och 220 gram. Den är en ganska långbent vadare, med en något kompakt kropp, men mindre och något smalare än kustpiparen. De har gråbrun ovansida med beigegula och vita fläckar. På våren och under häckningstiden har den svart buk och svart strupe, inramad av en vit rand. Honorna är inte lika kontrastrika som hanarna men det finns en stor variation i den svarta färgningen, så att det inte alltid är möjligt att skilja könen åt.

  Den kan vara mycket svår att särskilja ifrån amerikansk- och sibirisk tundrapipare, medan den lättare skiljs ifrån kustpipare som saknar de gula tonerna i fjäderdräkten och som i flykten har bredare vingar som inte är lika spetsiga. Ljungpipare är en flyttfågel som häckar i norra Europa, västra Asien på Sibiriska tundran, och på nordöstra Grönland. Den övervintrar i Storbritannien, på Irland, lokalt i Västeuropa från Dan

  •

  Ljungpipare (Pluvialis apricaria)

  Det låter som om det är lite synd om fågeln, man kan så smått undra om man kan hjälpa den stackaren med något. I själva verket vill den förstås bara att man fortast möjligt ska förpassa sig därifrån, och inte äventyra ungarna som trycker någonstans i kråkbärsriset, nästan omöjliga att se.

  Förutom på fjällhedar i norr hittar man ljungpiparen på myrar i skogslandet och på alvarmark på Öland och Gotland.

  Ljungpiparen har en mycket snarlik släkting, kustpiparen, som också den har svart buk och bröst som avdelas från den spräckliga ryggsidan med en vit bård. Men vid närmare granskning skiljer sig flera detaljer i färg åt. Och framförallt så häckar inte kustpiparen i vårt land utan bara långt bort på den sibiriska tundran. Det är främst under flyttningen söderut under sensommar och höst som man kan se den rasta vid havsstränder. Och eftersom ljungpiparen hellre rastar på torrare marker under flyttningen, till exempel åkrar