Hur använder jag naturens

Steg 1

Börja med att slänga iväg ett garnnystan (eller ett snöre på rulle) till en av eleverna, samtidigt som du håller fast i ytteränden och säger:
- Jag är en (fluga) vem äter mig?

Eleven som fångar nystanet kanske svarar:
- Jag är en (flugsnappare), slänger nystanet vidare till en kamrat och säger samtidigt ”vem äter mig?”.

På så sätt fortsätter bollandet och byggandet av näringskedjan mellan eleverna. Regeln är att ett och samma djur inte får upprepas två gånger. När man kommer högre upp i pyramiden måste man antingen ta till nedbrytare eller byta fråga från vem som äter, till vem som äts, det vill säga "Vem äter jag?". Det viktiga är kanske inte att vara helt korrekt med vem som äter vem, utan att få syn på (och en upplevelse av) hur organismerna hänger samman i en väv.

Steg 2

Dela in klassen i grupper med 4-5 elever i varje grupp. Ge eleverna bilder (eller skrivna lappar) på några olika djur och växter, förslagsvis:

• mygga
• mo
• fjäril

  •

  ”Vi använder naturen som en lärobok”

  I väntan på terminsstart timrade Ingemar Mårtensson en vedbod hemma på gården i Hälsingland. Nu har han studerat till landskapsvetare på distans i nästan tre år och ser fram emot att få dela med sig av kunskaperna om samspelet mellan människa och natur.

  Ingemar Mårtensson minns det tydligt, hur han plockade fram mobilen under en fikapaus på fönsterfabriken i Edsbyn. Så scrollade han runt bland distansutbildningarna på lärosätena runtom i landet.

  – Jag trivdes inte särskilt bra på jobbet och ville verkligen börja plugga. Men jag visste inte vad.

  "Bredden på den här utbildningen verkade intressant. Jag sökte den och sa upp mig samma dag från jobbet."

  Plötsligt dök en annorlunda utbildning upp på skärmen: landskapsvetare med inriktning mot kommunikation oc

  •

  De ser nyttan med naturen

  Vad är det egentligen som lockar med naturen – och är den bra för vår hälsa? Vi pratar med tre forskare som studerar hälsoeffekter av att vistas i naturområden.

  Namn: Maria Albin
  Titel: Professor i arbets- och miljömedicin vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
  Aktuell: Medverkar i forskningsprojektet Blue Health (bluehealth2020.eu) som koordineras från universitetet i Exeter, Storbritannien och vars svenska del leds från Lunds universitet.

  Maria Albin. Foto: Mattias Ahlm

  Samtliga texter först publicerade i Medicinsk Vetenskap nr 3/2018.

  ”Forskning visar att vi upplever att vi mår bättre och blir lyckligare av att bo nära vatten. Historiskt har städer ofta byggts vid hamnar så många människor bor nära vatten i världen. Nyligen publicerades också aktuell forskning som visar att närheten till vattenområden ökar graden av fysisk aktivitet och leder till fler sociala möten mellan människor. Vi vet även att rymd kan ge vila.