Hur påverkas hjärnan vid

  • Fakta om hjärnan för barn
  • Stressad hjärna symptom
  • Vad består hjärnan av

    • •

    Skydda din hjärna och kropp mot stressens negativa effekter

    För en del av oss innebär vardagen ett konstant stresspåslag. Ofta finns, eller upplevs, dessvärre ingen möjlighet att lösa situationen i närtid. Stress påverkar hjärnan och kroppen negativt om den pågår länge. Vad kan vi göra för att skydda vår hjärna och kropp, även om det som stressar oss är svårt att förändra inom överskådlig framtid?

    Stress går kanske inte att undvika men vi kan minska dess skadeverkningar

    I stort sett kommer alla av oss vara med om traumatiska upplevelser någon eller flera gånger i livet. En mycket stor andel av oss är också utsatta för stress i vardagen. Enligt Folkhälsomyndigheten uppger omkring 15 procent av den yrkesverksamma befolkningen att de känner sig stressade. Stress kan härröra från situationer i jobbet eller i privatlivet som kan vara svåra att lösa inom de närmaste månaderna eller året. 

    Om vi förstår vad som händer i hjärnan och kroppen under stress kan vi skydda och förebygg

    •

    Stress och hjärnan

    I vår hjärna finns runt 86 miljarder nervceller som är sammankopplade i stora nätverk. Nervcellernas uppgift är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler. För att hjärnan skall fungera krävs att kommunikationen mellan nervcellerna fungerar bra.

    Stress är en del av vår vardag – alla blir stressade någon gång. Det händer när vi är i situationer som kräver något extra och kroppen behöver mobilisera kraft och energi. Men det uppstår problem och kroppen och hjärnan kan ta skada om vi stressar utan vila och återhämtning under lång tid.

    I studier på djur har forskare undersökt förändringar i några delar av hjärnan som svarar på stressbelastning. Resultaten visar att hjärnan förändras efter mycket stark stressexponering. Förbindelserna mellan nervceller minskar i vissa områden och ökar i andra.

    Studier på människa med modern avbildningsteknik pekar på att personer med utmattningssyndrom har en tunnare hjärnbark i ett visst område i pannloben. I en studie följde

    •

    Hjärnan mår bra av fysisk aktivitet

    Att röra på sig regelbundet påverkar flera funktioner i hjärnan och nervsystemet. Till exempel förbättras koordination, balans och reaktionsförmåga. Den kognitiva förmågan bibehålls, framför allt förbättras minne, planering och koordinering av uppgifter. Dessutom blir kvaliteten på sömnen bättre och depressiva symtom minskar.

    Regelbunden träning har i djurförsök visat att produktionen av nya nervceller ökar i hjärnan, särskilt i områden som har betydelse för minne och inlärning.

    När vi rör oss bildas det mer av tillväxtfaktorn BDNF (Brain-Derived-Growth-Factor) som fungerar ungefär som ett slags gödningsmedel för hjärnan. Den här faktorn stimulerar bildningen av nya nervceller men skyddar också mot att nervcellerna bryts ner. Det gör att det både blir lättare att lära sig nya saker och att komma ihåg sådant vi redan lärt oss

    Fysisk aktivitet gör också att det bildas fler små blodkärl i hjärnan. Det leder till en ökad tillförsel av syre och när